månadsarkiv: december 2009

MinimizeMyself

Postat av
2

Hoho! Hoppas att ni har haft en härlig jul och att julmaten har smakat bra. För egen del har jag ätit i måttliga mängder – något som till min stora glädje på senare tid faktiskt känns relativt lätt. Jag har inte längre samma okontrollerbara behov att att proppa i mig mat tills jag blir mätt, och mer därpå. Känns superskönt :-)

Vad gäller vikten så ställde jag mig i skräck på vågen i går och upptäckte… att jag inte har lagt på mig ett enda hekto sedan MinimizeYou slutade! Har även lyckats hålla de -0,8 kilo som jag gått ner där efter. Mamma varnar och säger att julmatskilona kommer om någon vecka men jag tror helt enkelt att de inte har drabbat mig i år :-)

På onsdag flyger jag till Los Angeles och då ska jag äntligen äta ”riktiga”, smällfeta burgare :-P Min plan till skillnad från förra gången jag var där är dock att avstå pommesen och inte ta extra ost i burgaren ;-)

När jag kommer hem i mitten av januari har jag för övrigt bestämt mig för att köra ett nytt hamburgerrace. Tyvärr tillåter inte studentplånkan Max-burgare två gånger om dagen så jag får köra i egen regi, men det blir samma upplägg som under MinimizeYou. Morötter och mineralvatten, två mål burgare om dagen, ett kyckling och ett nöt plus ”vanlig” frukost på det. Dressingarna blir slimvarianter som jag blandar själv av till exempel turkisk yoghurt med chilisås, vitlök eller andra kryddor. Tror det kan bli riktigt bra! MinimizeMyself är här ;-)

Återkommer med meny och startdatum när jag har det klart. Tills dess, gott nytt år!

/Sonja

Nästan åtta kilo lättare sedan starten

Postat av
2

Hej vapendragare! Lever ni? :-D

Förra veckan, som ju var första veckan med vanlig mat efter MinimizeYou, fortsatte jag att gå ner i vikt, men när det blev helg drack jag både lite vin och unnade mig det ena och det andra (om än i begränsade mängder) så i måndags stod vågen på exakt samma vikt som vid projektets slut. Kändes lite småsurt att jag tack vare en ”kul helg” hade lagt på mig det jag gått ner under veckan, men döm glädjen och förtjusningen när jag efter bara någon dag hade gått ner igen. Jag vet inte exakt vad vågen står på i detta nu, men jag ska  försöka att väga mig veckovis framöver, eftersom skillnaden från dag till dag ju egentligen inte är så jätteintressant.

I går förmiddags packade jag in mig i bilen och körde upp till Småland till mina föräldrar. Min lillasyster har Lucia-firande i skolan i dag och i morgon ska vi på en liten utflykt till Ullared, så jag pluggar på distans de här dagarna, innan jag på lördag åker tillbaka ner till Skåne. Mitt nya liv är ju förresten (på order från Johan ;-) ) ett liv med tidiga(re) morgnar, så i dag var jag uppe faktiskt redan vid halv åtta, vilket är MYCKET tidigt för mig. Tog ungefär en timme innan jag kunde öppna ögonen ordentligt men mamma gjorde allt hon kunde för att jag inte skulle lägga mig igen, och vid nio var jag faktiskt ute på powerwalk! Det motionsspåret som finns här i Värnamo som jag brukar gå/springa är så förbannat tråkigt, men jag insåg att det var en dålig ursäkt så jag bet ihop och tog mig runt det ändå :-P

Nu ser jag med både glädje och bävan fram emot återträffen… ”Tyvärr” ska jag ju på semester till Los Angeles mellan den 30 december och 14 januari, så jag får VERKLIGEN passa mig så att jag inte går upp där, om vi nu alla ska ses alla strax där efter och Johan kommer med en våg under armen. Hu!

/Sonja

Lokalkändis, haha…

Postat av
1

Skickade för några dagar sedan in ett tips till Falu-Kuriren att besöka minimize-sidan och idag kom resultatet… Ett reportage om hamburgaredieten! Det hela blev publicerat utan att de intervjuade mig och istället hämtades all fakta från bloggen. Tycker faktiskt resultatet blev rätt ok (och det framgår i alla fall på ett ställe att det handlar om Max deli-freshprodukter…  http://www.dt.se/nyheter/vansbro/article535238.ece
 
Som ett resultat av detta ringde Radio Dalarna imorse och ville göra en direktsänd intervju… 
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2095721&BroadcastDate=&IsBlock=  (”spola fram” ca 20 minuter)

Till helgen är det dags att åka till Visby tillsammanns med ett killgäng för att springa lucialoppet som är en lokal småskalig kvartsmara. Ska bli riktigt kul!

Hoppas att alla Minimizers har det bra i det ”nya” livet i egen regi! Ser verkligen fram emot en återträff!

/Mats

En vecka senare

Postat av
2

Nu har det gått en vecka sedan MinimizeYou avslutades för denna gång. Återgången till ”normalföda” har gått ganska bra. Var uppe på +1 kg som värst men nu är jag på -0,3 kg så jag måste säga att det gått över förväntan. Får se om det fortsätter så.

Träningen har blivit lite lidande p.g.a. allt jobb men idag var jag i gymmet och det kändes jättebra. Jag brukar ofta känna mig som Jason Fox i serien Foxtrot och denna strip får förklara hur det kändes i gymmet idag. BRA med andra ord. :)

Hoppas ni andra har haft en trevlig fortsättning på det nya livet! Ser fram mot att träffas i början av nästa år. Hur har det gått för er andra?!?

/Krister

Kaffebesök… eller hur var det nu…?

Postat av
10

…när man får oväntat besök var en reklamföljetång som Gevalia firade stora framgångar med för ett antal år sedan och jag hittar ingen bättre metafor för att beskriva hur den här dagen utvecklade sig…

När Minimize Stockholmsfraktion träffades i söndags fick vi veta att Thailandsvinnaren skulle utses på onsdag, d v s idag, och visst var det så att man gick med viss anspänning under dagen då det ju inte är vilket bonuspris som helst som skulle utdelas… dock hade jag inte i min vildaste fantasi tänkt mig att ceremonin skulle ske på det sätt som skedde… och än mindre kunde jag känna mig säker på att ”lilla” jag skulle bli vinnaren…

Kan väl erkänna att jag under dagen besökte bloggen några gånger för att se om resultatet kommit… var helt säker på ett det skulle utannonseras där eller eventuellt via telefon och då jag vet att Johan är en hårt yrkesarbetande man så tänkte jag att det nog skulle dröja till på kvällen innan det hela presenterades.

Med den tron åkte jag hem från jobbet i allsköns ro och klev in i huset som vilken kväll som helst… nu visade det sig efter några minuter att detta inte var vilken kväll som helst för plötsligt när jag stod i köket och pratade med Agneta och Amanda så dök Johan och fotograf Börje oannonserat upp ifrån sitt gömställe i vardagsrummet… jag blev så ställd att att det tog flera sekunder innan jag förstod vilka som dök upp från ingenstans… fick först för mig att det kunde vara några hantverkare, elektriker eller tv-reparatörer som av någon konstig anledning hemsökte oss…

När chocken lagt sig och insikten om vilka som var på besök nått fram till fettknölen ovanför axlarna rusade pulsen på nolltid upp i 180 och jag blev glad som ett barn på julafton… visst kände jag att jag hade chansen att vinna resan men med den mördande konkurrens som ”tävlingen” ägt rum i så gick det naturligtvis inte att ta något för givet…

Efter att ha landat i vad som just skett var det åter dags att dra på sig mina gamla fat-pants och därefter trycka ner vår lilla försökskanin till femåring i dem… och tillsammans med en jätteplakett där det stod att jag utsetts till årets Minimizare blev vi förevigade av Börjes mastodontkamera… Fantastiskt häftifg upplevelse! ;-)

Efter att de mycket välkomna gästerna åkt hem var det åter dags för vardag och träning igen… den som ska bli fin får lida pin, haha… ;-) Kom dock inte iväg förrän halv nio så det blev ett något kortare pass än planerat men det bjuder jag gärna på en dag som denna, hehe…

De här höstveckorna har i min bok varit de roligaste och mest stimulerande på mannaminne… jag kan inte nog tacka Johan för att jag fick denna chans! Och till er övriga Minimizers: det har varit ett sant nöje och en ära att lära känna er (vilket man faktiskt kan göra även digitalt!). Vilket jäkla GO det varit hela vägen… vi är verkligen, som Johan skrev, stora vinnare allihopa! Ska bli sååå kul att få träffas efter nyår…!

Måste även berätta att många elever på skolan har varit lika nervösa som jag inför avgörandet, haha… Jag tror det är viktigt att som lärare vara ganska personlig när det gäller relationen till eleverna och att man på så sätt bygger positiva strukturer som även stimulerar inlärningsklimatet. Det betyder i klartext att jag inte kunnat låta bli att berätta om mitt ”käkahamburgareprojekt”… och vilken respons detta fått, haha… eleverna frågar nyfiket varje dag hur det går… om jag leder… hur mycket jag gått ner… om jag tröttnat på burgare och gud vet allt… Ska verkligen bli kul att komma till jobbet imor´n! Plakatet kommer definitivt att följa med…

…oj då, redan 01.15… tiden går fort när man har roligt… och detta är ta mig f-n det roligaste jag varit med om åtminstone sen Leksand gick upp i Elitserien förra gången för ett antal år sedan… (Amanda dock utom tävlan såklart…) ;-)

Får naturligtvis inte glömma att tacka Max för supergoda hamburgare! Ett jättetack även till er som följt ”kampen” via bloggen eller på annat sätt och gett stöttning och support. Det har betytt mer än ni kan ana…!

Sist men inte minst vill jag såklart tacka dem som står mig allra närmast… Agneta och Amanda, utan er vore detta absolut omöjligt! Vad säger ni om en Thailandsresa som tack, ;-) ;-) ;-)

/MinimizeMats

Rapport från verkligheten

Postat av
2

Här sitter man nu och bloggar igen, trots att projektet är slut… En gång Minimize:are alltid Minimize:are antar jag :-D

Läste att Krister har gått upp några hekton, själv har jag faktiskt gått ner! Känns ju helt otroligt att ställa sig på vågen och se att det rör på sig åt rätt håll, har ju annars varit lite snålt med det under projektveckorna… :-P

Känner mig förvånansvärt ”säker” och okej med maten, jag äter oftare men i mycket, mycket mindre portioner än förut. Har även börjat gå upp tidigare om morgnarna, och träningen håller jag igång. Tyvärr har jag inte gympat något den här veckan, för i måndags var jag ute och firade med Sara (jag firade att jag fixade Minimize-veckorna och hon att hon har blivit arbetslös, haha) och i dag var gympan inställd, men för att kompensera dessa uteblivna pass har jag varit ute och sprungit på gruset utanför huset och sedan kört lite styrka när jag kommit in igen. I dag upplevde jag säsongens första minusgrader, brr, men hur är det man säger - det finns inget dåligt väder bara dåliga…

Nu ska jag strax göra min tandborstdans men innan dess tänkte jag bjuda på en kopia av Mats bild:

Tyvärr fick vi inte RIKTIGT lika bra plats som Mats och Amanda, men ändå… :-D

/Sonja

Och vi har en vinnare…

Postat av
14

… tro mig det var inte lätt någonstans ni har alla redan vunnit första priset! Ni har förändrat ert sätt att tänka och förhoppningsvis leder detta till något långsiktigt! Många av er mår bättre, har mer energi. Alla har tillsammans gått ner en massa i vikt 60 KG på 6 veckor! Det finns bara vinnare och inga förlorare förlorare!

Motiveringen till årets Minimizeare från den enväldiga coachjuryn är:

Du har med rätt inställning och stor glädje avnjutit 84 hamburgare och samtidigt gått ner mer
än vad du själv trodde var möjligt. Resultatet talar för sig själv: mer energi, mer livsglädje och
avsevärt mycket bättre hälsa. Med glädje och stolthet koras du därför till vinnare av
MinimizeYou 2009.

Max och dottern amanda får nu plats i samma byxor

// Johan

Tillbaka till en annan vardag

Postat av
Svara

Nu har det gått ett par dagar med vanlig mat och det känns som om det fungerar riktigt bra. De stora förändringarna är ju förstås luncher och middagar, frukosten har i stort sett inte förändrats någonting. Denna dag har jag suttit (nåja, suttit och suttit vet jag egentligen inte!) på ett väktaruppdrag, vilket i normal ordning kräver att man tar med matlåda till lunch. Denna bestod idag av wokad kyckling, bambuskott och champinjoner, kompletterad med varma grönsaker. Lite ”GI-tänk” med andra ord, inget ris, pasta eller potatis där inte.

Sedan får man väl anta att hjärnan blivit hyggligt omprogrammerad under de sex veckor som projektet har framskridit, för utan att jag egentligen tänkte på det så blev det till middag – ja, just det hamburgare. Dock inte på MAX utan på McD… – Nej jag skämtar bara (det är snudd på att man inte får göra det med så här allvarliga saker), det blev i stället fantastiskt goda, hemmagjorda hamburgare med magert nötkött, sallad och MAX’s GI-bröd, som jag till min lycka hittade i vår ICA-butik. Lycka eftersom att de är goda, nyttiga och det är inte alltid man kan få tag på det här i norr, lustigt nog. Kyckling till lunch, hamburgare till middag – hmmm, det känns bekant på nå’t vis… Hur resultatet nu blir med den ”normala” maten får man väl se när det är dags att kliva upp på vågen igen (måndag), men det känns OK ännu så länge.

Träningen har inte riktigt kommit igång ännu, jag har varit lite seg de här dagarna, men det känns som om att det håller på att lätta. Segheten kan ha en hel del att göra med alla rutinomställningar som vi har gjort denna vecka, nu när Catrin har börjat på sitt nya arbete. Det blir ett större ansvar för mig att hämta barn på skola och dagis, vilket kräver en hel del mer tankearbete i planeringsstadiet, igen. Man inser att man har haft det väldigt bra under tiden som Catrin inte har jobbat, för då har hon kunnat ta hela den biten. Det blev trots detta en riktigt bra promenad idag, men jag har fått lite ont i en tåled (!?), vet inte riktigt vad som har hänt, det går förmodligen över inom kort.

I morgon blir det ett VC-besök, ja VårdCentralen alltså. Det är inte för min skull, utan för att minsta tjejen skall på återbesök till läkaren. Vi misstänkte ju en urinvägsinfektion på henne, så de har gjort en bakterieodling som vi skall få resultatet på. Troligen är det inga problem för hon har mått hur bra som helst efter att vi var på besök förra gången, men det skall ju ändå göras rätt och riktigt. Detta tillsammans med några kundbesök och ett lite spännande möte (kan återkomma om det senare) kommer gissningsvis att fylla hela min morgondag. Men nu är det kväller, och snart dags att ordna med lite skönhetssömn (?). Hoppas att Ni har ett fortsatt bra liv, out there… Sov gott!

/Micke

Hälsokontroll

Postat av
Svara

Då var jag på hälsokontroll igen, ska bli intressant att se hur värdena har förändrats.

Trots min något sena (20 minuter) ankomst till Rosendals Vårdcentral fick jag komma in till vår läkare. Snällt! Har man missat sin ”spot” så har man ju oftast ingen rätt att komma in. Trafiken i morse var inte den roligaste. När man väl var framme och skulle ta hissen upp, så krånglade den. Upp-ner-upp-ner-upp-ner….. fem minuter senare kom den äntligen upp till våning fyra…. Där fick man för att man för en gångs skull inte tog trappan istället för hissen. Man ville ju inte bli mycket senare än vad man redan var. HA! Trapporna hade tagit EN minut istället för fem minuter med hissen.

Värdena innan MinimizeYou var klockrena så det ska bli intressant att se om det gick att förbättra dem ännu mer. Kolesterolet var i och för sig 2 mmol/L för både LDL och HDL så de går ju att förbättra mycket mer. Hoppas på 1 mmol/L.

Än så länge verkar jag hålla vikten någorlunda. Har gått upp några hekto men det var ju väntat när man började äta vanlig mat igen. Äter dock fortfarande små portioner. Det svåraste är att komma ihåg att äta tillräckligt mycket på mellanmålen. Mellanmålen är ju trots allt jätteviktiga för att hålla förbränningen igång. Tänk att en morot kan vara så gudomligt gott!!! Smaklökarna har förbättrats under MinimizeYou-tiden när man inte ätit alla E-nummeringredienser som smakförstärkare och falska aromer.

Ha en god december alla Minimizers!!

/Krister