Förra veckan blev sammantaget lite ”up and down”, både träningen och vädret blev det lite si och så med och egentligen jobbet också, känns inte som om man fick så mycket vettigt gjort. Resultat har det blivit ändå och det ser ut på följande vis, fortfarande med startvikter och mått inom parentes:

Vikt: 100,9 kg (109,7) -8,8 kg
Hals: 42,5 cm (43) -0,5 cm
Bröstkorg:111cm (117 cm) -6 cm
Lår 65 cm (67) -2 cm
Arm: 37 cm (37) +-0 cm
Midja: 105 cm (115) -10 cm

Det går åt rätt håll, men kanske inte i samma takt som man hade önskat. Nu skall jag fortsätta på detta spår, kanske inte ”bara” med hamburgare men jag skall absolut tänka på mängden mat och fortsätta jobba med tempot när jag äter (jag behöver inte vinna VM i snabbätning, har man sagt mig!).

MinimizeYou-projektet har varit till enormt stor hjälp för att påbörja något riktigt bra, men det är nu ”IRL” som det svåra börjar… att fortsätta leva sunt utan att ha ”press” på sig. Nu blir det upp till (den ibland tveksamma) karaktären hur det går i fortsättningen, men lite planer har jag hunnit med att dra upp. Jag hade målet att nå tvåsiffrigt under projektet och att totalt kunna komma ned till ca 85 kg. Jag kommer troligen att missa projektmålet, med en liten ”gnutt”, men har ändå satt upp nästa två mål. 95 kg borde vara realistiskt innan slutet på Januari 2010 (julmaten inräknad) och 90 kg innan skolavslutningen för kidsen. Det blir ju svårare och svårare att göra STORA framsteg på kort tid, ju närmare målet man kommer, och som jag har sagt tidigare: det har ju tagit flera år att komma upp över 100-strecket, så varför skall det gå så himla fort nedåt?? Jag skall, liksom Johan, göra mitt yttersta för att slippa se tresiffriga vikter på vågen, någonsin igen.

Målsättningarna känns och är absolut realistiska, och kommer att hjälpa till i valet av mat och hur jag äter även framöver. Det vore ju lite korkat att slänga bort sex veckors ”slit” (även om det har hänt förut), så det är bara att ta nya tag och sikta mot nästa mål. Nu tror jag som sagt inte att jag behöver tänka så mycket på vad jag stoppar i mig, för det är för det mesta ganska OK, men det är som sagt mängderna och hastigheten på ätandet som jag behöver hålla koll på.

…och till skillnad från texten i Daughtrys låt, så finns det troligen ett väldigt trevligt och inte minst lite längre ”Life after (Minimize)You”. Vi hörs!

/Micke

…med MinimizeYou blev en lugn och sansad tillställning. Tanken var att vi skulle ha gäster på lördagen, men detta blev inställt i sista stund, så vi gjorde en filmkväll med barnen i stället. Lördagen visade annars sitt absolut bästa väderhumör, med 5 plusgrader och solsken, så det blev en hel del utevistelse. En promenad modell längre ägde rum på förmiddagen och på eftermiddagen/ kvällen testade jag en trappmaskin, fy f-n vilket påhitt, det var skitjobbigt att ”gå” på den ledden. Som extra krydda testade jag ett ”nytt” (åtminstone för mig) sätt att träna, nämligen med balansboll, det var MYCKET intressant att göra situps sittande/ liggande på en boll… och som det kändes efteråt mycket nyttigt. Det känns som om man kommer åt andra muskler med denna metod. Det kommer nog att bli mer av denna under sista veckan.

Idag, söndag, blev det en mer traditionell promenaddag, tack och lov valde jag att gå ut innan regnet valde att börja om igen. Regnet gjorde utevistelse ypperligt tråkigt, så det blev inomhusaktivitet under eftermiddagen, avslutat med ett besök hos de bägge äldre tjejernas gymnastikträning. Nu när det verkar bli MinimizeYou-avslutning på söndag så kommer jag att missa deras avslutningsuppvisning, så min chans var att se den idag. De är riktigt duktiga, både mina tjejer och deras gruppkompisar, jag skulle tro att man fortfarande har en bit kvar då det gäller orken om man skall hänga med i det tempo som de har.

Matmässigt har jag fortsatt med lite jalapenokryddade hamburgare under helgen, det blev ett fantastiskt lyft tycker jag. Jag har alltid varit lite svag för mat med lite mer styrka, så det skulle jag har kommit på att prova tidigare, inte för att det har fungerat sämre med ”orginalen”, men ändå… det har i alla fall givit lite mer variationsmöjligheter.

Nu blev det lite panik att avsluta detta inlägg eftersom att min kära lilla tvååring håller på att somna i fåtöljen, och hon har inte ätit kvällsmat ännu…!!! Gotta go, vi hörs av med veckans resultat i morgon. Har’e så bra till dess.

/Micke

Jaha, så var då dagen här när man skulle påbörja rotfyllningen av en kindtand Denna procedur påbörjas med en rensning av roten/ rötterna och jag hade väl inga direkta förhoppningar om att det skulle vara skönt. Jag kan däremot förneka att det skulle göra fanatiskt ont. Det som har gjort minst gott är faktiskt alla pinaler som man måste ha i munnen under tiden, var hyggligt öm i käkarna efteråt… men nu är i alla fall detta gjort, nu är det bara själva fyllningen kvar

Har fortsatt min kulinariska resa med jalapenokryddade burgare idag, både hamburgare och kyckling, och det har fungerat fantastiskt som vanligt. Jag tänkte att den starkare kryddningen kunde ge en liten bedövande effekt, men jag vet inte jag. Jag fick med mig alla barnen till middag eftersom att vi skulle hämta min sambo på flygplatsen efteråt. Nu ringde hon från Arlanda och meddelade att hon skulle bli försenad, p g a sjukdom hos kabinpersonal, men de hittade tydligen nå’n i nå’t hörn för de blev bara tio minuter sena.

Bägge de äldre tjejerna valde idag nyckelhålsmärkta menyer (DeliFresh Kyckling), så de kanske lär sig något av detta också. Träningen har uteblivit idag vilket känns underligt (måste vara bra att man känner på det viset), och jag tänkte att jag får ”jobba igen” det i morgon. I kväll blir det fredagsmys med familjen med lite film och popcorn (för dem som får äta det vill säga). Har’e bra och ha en trevlig helg…

/Micke

1,5 vecka kvar av projektet och allt känns som om det går på räls. Orken känns bara bättre och bättre, humöret har varit lite svajjigt under ett par dagar, men det kan till viss del bero på det tråkiga höstvädret och mörkret här i norr. Idag har jag testat lite nya smaker på våra härliga Delifresh-burgare. Jag bad personalen att komplettera med lite jalapenos, och denna sensation kan helt klart rekommenderas till Er som gillar lite starkare smaker – och det fungerar både till Slimmen och till Kycklingen. Kanske kan man söka jobb som idéspruta åt MAX i framtiden!?

Yngsta dottern och jag

Fick lite akut kliva i Securitas-uniformen idag för ett uppdrag. Framförhållningen är inte alltid den bästa hos detta företag, och man kanske är lite för snäll med dem ibland, men det är tur att man har eget företag och kan planera (om) sin tid på kort varsel. Det var riktigt kul att kliva i uniformen, det märks att den börjar sitta lite löst minsann. Tidigare har det varit på gränsen att man har fått gå och beställa en ny p g a utrymmesbrist, men nu går det som sagt bättre. Inom kort får man kolla igenom garderoben och börja slänga lite (för stora) kläder. Har hört att det skall vara bra terapi och en kick för att inte börja ”tokäta” efter ett projekt som detta.

Sitter lite opedagogiskt och kikar på ”Halv Åtta Hos Mig” medan jag skriver detta, man kan väl diskutera om det är så smart, men det är lite kul att titta på i alla fall. Testar även ett nyinköpt redskap (se bild nedan) som underlättar ergonomin när man skall sitta med laptopen i knäet framför TVn eller i sängen, eller vart man nu vill sitta och jobba med den. På orginalspråket och i marknadsföringen så kallas detta för ett ”comfort lapdesk” och det fungerar riktigt bra, och kan rekommenderas om man liksom jag ofta hamnar i liknande situationer. Blir inte varmt mot benen heller… mycket praktiskt (och dessutom Mac-designat )

Praktiskt "lapdesk" för laptopdatorer

För övrigt så är onsdagskvällar inte speciellt TV-tittarvänliga, så det finns förutsättningar för att det skall kunna bli en tidig kväll. Nu brukar det alltid dyka upp något som gör att det blir senare än vad man tänkt sig, och jag funderar på att köra ett spontanpass på träningscykeln innan jag tar en dusch och går i säng, man får väl se…

Hoppas att Ni alla har haft en bra dag, vi hörs.

/Micke

Har haft en ”ordinary day” idag, utan några speciella händelser. Tja, det skall väl vara att jag åt mitt livs första businesslunch på MAX idag. Hade bokat ett möte med en tilltänkt samarbetspartner, och kom på att jag kan ju inte äta vartsomhelst. Han tyckte dock att det var en bra idé – och valde en Delifreshmeny han med.

I morgon skall jag påbörja uppladdningen inför Catrins Stockholmsresa på torsdag, då det blir till att vara hemma med de tre musketörerna, vilket kan fresta på tålamodet. Inget som lite mental förberedelse kan övervinna dock, och de går ju faktiskt i skola på dagarna:)

Nu är det dax för lite TopGear på ”nian”… vi hörs!

/Micke

Måndag igen, och en relativt trevlig sådan också trots att regnet fortsätter att ösa ned över norrlandskusten. Snön som så fint hade lagt sig är i stort sett borta och det innebär att det blir otroligt mörkt ute på kvällarna (som dessutom numera börjar vid halvfyratiden till skillnad från sommaren då det är ljust dygnet runt). Dagen har varit lugn, några kundbesök och lite support har jag hunnit med, men annars har jag tagit det riktigt soft idag. Känner av lite stelhet i ben och ryggslut efter gårdagens akrobatiska promenadförsök på blankisen.

Nu med två veckor kvar av Project Minimize, så känns det otroligt bra, även om jag är lite besviken på resultatet (viktmässigt alltså) efter förra veckans ständiga promenerande. Siffrorna ser ut på följande sätt (startvärde inom parentes):

Vikt: 102,3 kg (109,7)
Midja: 106 cm (115)
Bröst: 113 cm (117)
Överarm: 37 cm (37)
Lår: 65 cm (67)

En sammanlagd viktminskning på 7,4 kg, men bara 1,3 kg den senaste veckan (!?). Nu kanske inte en volymökning av promenerandet ger så mycket just för mig, eftersom att jag är rätt så van att gå (redan innan stegtävlingen), så jag måste nog öka på lite på de andra sätten att träna.

Stegstatistiken från förra veckan blev som följer:

Bäst: 40 364
Sämst: 20 549
Total: 214 930

Nu när jag ser sammanställningen så känner jag en viss stolthet måste jag säga, det är riktigt roligt att känna att kroppen har hållit för den ökade påfrestningen, inga problem med knäleder eller liknande, vilket jag har varit orolig för under veckan. Vid tvåsiffrigt hade jag tänkt börja löpträna lite smått och det känns som om det skulle kunna fungera riktigt bra.

Det blev en kort rapport idag, nu skall jag hoppa i säng. Resten av familjen har redan knoppat in (??)

Sov gott på Er… Over and out!

/Micke

Dagens rubrik skulle kunna indikera att man varit på en mysig restaurang med sin älskade, men tyvärr handlar det om det väder som stod på beställningen för dagen. Efter ett par dagar med några friska minusgrader och snö, har det idag vänt och blivit 5 plus och regn. Den kombinationen var inte optimal för avslutningen på stegtävlingen, eftersom att den gjorde det fullständigt livsfarligt att vara ute och gå idag. Bambis igenfrusna sjö är rena barnleken mot det som har varit verkligheten i Umeå idag, men skam den som ger sig. Försökte att vänta in i det sista för att se om regnet kunde ta bort de isiga cykelbanorna och vägarna, men var till slut tvungen att ge mig ut i ovädret i ett försök att ”ta titeln”. Ärligt kan jag säga att om det inte hade varit för tävlingen så hade jag stannat inne. Efter tillbud nummer tio där ben och armar pekade åt alla möjliga håll fick det vara nog. Bilderna på hornhinnan växlade mellan bilder på stackars Mats efter fallet från taket, och serifiguren Knasen efter en ”close encounter” med Schassen… ni förstår vad jag menar. Det är ju trots allt två veckor kvar och det vore dumt att tillbringa dem i sjukhussängen.

Sambo Catrin har haft en skön dag på spa med sin bästa väninna, så jag har tagit hand om våra barn och städat undan utemöblerna (en dryg månad för sent!). Detta innebar också att barnen fick MAX-lunch idag också, Emma valde att prova fiskburgaren, och det fungerade bra förutom dressingen som hon inte gillade nå’t vidare (lök och saltgurka hade hon plockat bort redan i beställningen, klok tjej det där). Minsta tjejen tog i vanlig ordning en MAX-box med cheese, MAX-boxarna hade dessutom kampanjpriser i helgen (19 SEK) så billigt blev det också.

Stegtävlingen i veckan har varit kanonrolig och kampen mellan mig och Tina har varit tuff. Jag tycker även att alla har gjort en kanoninsats, och man får väl se vad coach Groundstroem har för överraskningar och utmaningar åt oss under de två sista veckorna av projektet.

Jag måste säga att det känns överraskande bra i kroppen, jag trodde att jag skulle vara halvdöd vid det här laget, och jag har funderat både en och två gånger på vad jag gett mig in på när jag såg Tinas frenetiska arbete med stegen och löpningen. Dagens resultat är i mina ögon lite halvdant, jag hade en tanke på att testa 50 000 gränsen, men när vädret blev som det blev så måste jag ändå vara nöjd med detta:

I regn, snålblåst och på isiga vägar.

24 231 steg idag ger veckototalen 214 930 steg. Jag vill passa på att tacka Tina och alla Ni andra för en god och tuff match under veckan, vi har gjort en superinsats. Är det nå’n som vet vart Johan tog vägen, har han lämnat landet eller?

Ser fram emot sänggång, typ nu. Hoppas alla har haft en trevlig helg, vi hörs i morgon…

/Micke

Kände en gnutta träningsvärk i benen idag, men lät inte det stoppa mig. Ja inte helt i alla fall, men dagen har varit relativt lugn. Knåpade ihop ett hyggligt gäng med steg på förmiddagen, genom en ”ny” dans, använde dammsugaren denna gång. Efter drygt 200 kvm dammsugning så blev det dags att göra förmiddagens ärenden på sta’n. Sambon beordrade en promenad till MAX, för att äta lunch och därefter att gå förbi Apoteket (nässpray till henne) och Hemmakväll (hyra av nya Johan Falk-filmerna). Denna promenad hamnade på en dryg mil i längd, och jag kom hem lagom för att åka ned till MAX igen och äta middag… nej, skämt åsido, jag fick faktiskt en liten stunds vila däremellan. Middag med två blondiner idag, nio respektive 2 år gamla och missade tydligen att jag skulle ha tagit med mat hem till min käresta också. Nu gick det ingen nöd på henne i alla fall, då hon fick den bästa lasagna i stada…i stället.

Eftermiddagens promenad fick göras i ett rejält snöväder och blev betydligt kortare, ”it’s grim up north” som det heter i visan med KLF. Jag måste erkänna att jag, trots att jag borde veta bättre, inte var riktigt rätt klädd för detta väder och jag såg stundtals ut som snömannen där jag gick. Det slutade tyvärr snöa innan jag kom hem, så det blev inga bilder på det.

Bild blev det däremot på detta, i vanlig ordning denna vecka:

Resultat för dagen: 34 100 steg, totalt 190 699 steg. 200 000 steg känns som om det är inom räckhåll…

Har precis avslutat Johan Falk, Operation Näktergal – sevärd som de andra Falk-filmerna, men kändes en aning tunnare i storyn. Sov gott nu allihop, så hörs vi av i morgon. God natt!

/Micke

Idag blev det en del spring i stegar igen, men jag måste säga at det inte gav så speciellt mycket steg på räknaren i alla fall. Misstänker att den har spelat mig ett spratt idag, den lilla mackapären, för vid lunch så hade jag lååångt kvar för att kunna få ett konkurrenskraftigt resultat för dagen. Detta var dock bra för det blev till en sporre under eftermiddagen i stället, har valt omvägar och alltid hållit ytterkurvan i svängarna för att försöka maximera stegen idag.

Maten funkar i vanlig ordning och smakar lika bra som tidigare. Personalen på ”min” restaurang visar ett allt större intresse för hur det går, vilket kanske är naturligt nu när upploppet närmar sig, och jag vill passa på att tacka dem för den support som de ger.

Det blev en lång dag då jag även maximerade tiden för ”vardagsstegandet” innan jag tog fram kameran och kunde föreviga detta dagsresultat:

Totalen efter denna dag ligger nu på 156 599 steg, och tänk nu är det helg och ledigt hela dagarna , undrar vad jag skall göra i helgen???

Sov gott nu Minimizers och alla andra intresserade… vi hörs i morgon.

/Micke

12:e i denna månad blev dagen då man inte fick mycket gjort, mest beroende på att det idag var momsredovisningsdags för oss som har eget företag – suck! Nu har jag i och för sig utlokaliserat det mesta av denna typ av arbete till sådana som tycker att det är det bästa i världen att få jobba med ekonomiska siffror, men jag måste i alla fall skriva redovisningen till Skatteverket på egen hand och det kan vara nog så tålamodsprövande. Halva arbetsdagen gick i stort sett åt till detta, efter restauranglunch så blev det lite andra småärenden och förberedelser för morgondagen, då jag fortsätter med mitt nätverksbyggande. Alltså inte en massa klättrande på stegar idag, lämnar det tills i morgon i stället.

Lugnt med träning har det också varit, en kvällspromenad i det kalla men vackra höstvädret blev det dock och resultatet av dagens totala gående blev följande:

Lägger alltså 31 448 steg till mina tidigare 84 787 och får totalt 116 235, inte så illa, och kanske först över 100 000-strecket i totalen. Tre dagar kvar och med lite stegklättrande i morgon så skall jag väl åtminstone kunna pressa segerfavoriten, fröken vinnarskalle , eller…?

Nog snackat för idag, nu tar vi nya tag i morgon! Nattinatt…

/Micke