Hoho! Hoppas att ni har haft en härlig jul och att julmaten har smakat bra. För egen del har jag ätit i måttliga mängder – något som till min stora glädje på senare tid faktiskt känns relativt lätt. Jag har inte längre samma okontrollerbara behov att att proppa i mig mat tills jag blir mätt, och mer därpå. Känns superskönt

Vad gäller vikten så ställde jag mig i skräck på vågen i går och upptäckte… att jag inte har lagt på mig ett enda hekto sedan MinimizeYou slutade! Har även lyckats hålla de -0,8 kilo som jag gått ner där efter. Mamma varnar och säger att julmatskilona kommer om någon vecka men jag tror helt enkelt att de inte har drabbat mig i år

På onsdag flyger jag till Los Angeles och då ska jag äntligen äta ”riktiga”, smällfeta burgare Min plan till skillnad från förra gången jag var där är dock att avstå pommesen och inte ta extra ost i burgaren

När jag kommer hem i mitten av januari har jag för övrigt bestämt mig för att köra ett nytt hamburgerrace. Tyvärr tillåter inte studentplånkan Max-burgare två gånger om dagen så jag får köra i egen regi, men det blir samma upplägg som under MinimizeYou. Morötter och mineralvatten, två mål burgare om dagen, ett kyckling och ett nöt plus ”vanlig” frukost på det. Dressingarna blir slimvarianter som jag blandar själv av till exempel turkisk yoghurt med chilisås, vitlök eller andra kryddor. Tror det kan bli riktigt bra! MinimizeMyself är här

Återkommer med meny och startdatum när jag har det klart. Tills dess, gott nytt år!

/Sonja

Hej vapendragare! Lever ni?

Förra veckan, som ju var första veckan med vanlig mat efter MinimizeYou, fortsatte jag att gå ner i vikt, men när det blev helg drack jag både lite vin och unnade mig det ena och det andra (om än i begränsade mängder) så i måndags stod vågen på exakt samma vikt som vid projektets slut. Kändes lite småsurt att jag tack vare en ”kul helg” hade lagt på mig det jag gått ner under veckan, men döm glädjen och förtjusningen när jag efter bara någon dag hade gått ner igen. Jag vet inte exakt vad vågen står på i detta nu, men jag ska  försöka att väga mig veckovis framöver, eftersom skillnaden från dag till dag ju egentligen inte är så jätteintressant.

I går förmiddags packade jag in mig i bilen och körde upp till Småland till mina föräldrar. Min lillasyster har Lucia-firande i skolan i dag och i morgon ska vi på en liten utflykt till Ullared, så jag pluggar på distans de här dagarna, innan jag på lördag åker tillbaka ner till Skåne. Mitt nya liv är ju förresten (på order från Johan ) ett liv med tidiga(re) morgnar, så i dag var jag uppe faktiskt redan vid halv åtta, vilket är MYCKET tidigt för mig. Tog ungefär en timme innan jag kunde öppna ögonen ordentligt men mamma gjorde allt hon kunde för att jag inte skulle lägga mig igen, och vid nio var jag faktiskt ute på powerwalk! Det motionsspåret som finns här i Värnamo som jag brukar gå/springa är så förbannat tråkigt, men jag insåg att det var en dålig ursäkt så jag bet ihop och tog mig runt det ändå

Nu ser jag med både glädje och bävan fram emot återträffen… ”Tyvärr” ska jag ju på semester till Los Angeles mellan den 30 december och 14 januari, så jag får VERKLIGEN passa mig så att jag inte går upp där, om vi nu alla ska ses alla strax där efter och Johan kommer med en våg under armen. Hu!

/Sonja

Här sitter man nu och bloggar igen, trots att projektet är slut… En gång Minimize:are alltid Minimize:are antar jag

Läste att Krister har gått upp några hekton, själv har jag faktiskt gått ner! Känns ju helt otroligt att ställa sig på vågen och se att det rör på sig åt rätt håll, har ju annars varit lite snålt med det under projektveckorna…

Känner mig förvånansvärt ”säker” och okej med maten, jag äter oftare men i mycket, mycket mindre portioner än förut. Har även börjat gå upp tidigare om morgnarna, och träningen håller jag igång. Tyvärr har jag inte gympat något den här veckan, för i måndags var jag ute och firade med Sara (jag firade att jag fixade Minimize-veckorna och hon att hon har blivit arbetslös, haha) och i dag var gympan inställd, men för att kompensera dessa uteblivna pass har jag varit ute och sprungit på gruset utanför huset och sedan kört lite styrka när jag kommit in igen. I dag upplevde jag säsongens första minusgrader, brr, men hur är det man säger - det finns inget dåligt väder bara dåliga…

Nu ska jag strax göra min tandborstdans men innan dess tänkte jag bjuda på en kopia av Mats bild:

Tyvärr fick vi inte RIKTIGT lika bra plats som Mats och Amanda, men ändå…

/Sonja

Nu är MinimizeYou till ända! Kan knappt fatta att jag har levt på bara hamburgare i sex veckor, men det har ju uppenbarligen gått väldigt bra för här sitter jag nu och mår som en donna. 

Så här i efterhand kan jag tycka att det är synd att min våg diffade så mycket, för jag har verkligen kämpat i uppförsbacke, vecka efter vecka med knappt någon nedgång… Och så ställer man sig på en ny våg sista veckan och plötsligt visar den mycket mindre! Man började ju undra vad det var för fel på kroppen - SÄRSKILT eftersom jag höll mig till dieten som vi skulle, och alla andra rasade men inte jag. Enligt nya vågen har jag nu dock gått ner totalt 6,8 kilo och jag får väl även säga att jag har utsatt mig för en extra prövning genom att tro att jag inte har gått ner, hehe. Så det blir en dubbel vinst för mig där, ihärdigheten och viktnedgången

Jag var inne på Ica tidigare i dag och det kändes så himla konstigt att det plötsligt är fritt fram, jag kan lägga vad jag vill i korgen, betala och ta med det hem. Ris a la malta är jag till exempel otroligt sugen på, det är så gott med saftsoppa till, pannkakor har förföljt mig i en evighet, pepparkakor med mjukost, lussekatter har jag inte ätit ännu… Men jag köpte faktiskt ingenting. Jag vet ju att jag kommer att äta det någon dag, men jag kunde inte komma på en enda bra anledning till varför jag skulle äta det just i dag, en måndagsförmiddag, så därför fick det stå kvar på hyllorna. Jag ska göra som Tina, äta en dag i veckan och då verkligen njuta av det jag äter, inte göra det till en vana igen att äta vad jag vill när helst jag har lust.

Apropå något annat så rensade garderoben här om dagen och jag hade redan i förväg bestämt mig för att kasta ut gamla kläder som jag sparat på ett tag, men som jag ju vet är för små och som jag därför inte använder. Och nu plötsligt passade ALLT, känns så himla kul! Har fått en helt ny garderob. Billigt och bra, plus att det blir finare julklappar till nära och kära nu när jag inte behöver köpa nytt till mig själv

Här är mina slutmått:

Vikt: 90,9 kg (97,7 kg) -6,8 kg
Lår: 67,5 cm (71 cm) -3,5 cm
Arm: 33,5 cm (35 cm) -1,5 cm
Midja: 80 cm (89 cm) -9 cm
Mage: 99 cm (113 cm vid vecka 2) -14 cm
Total minskning: 28 cm

Sist men inte minst vill jag tacka er andra deltagare, och coachen, för all härlig energi och pepp som ni har spridit omkring er under de här veckorna! Utan er hade det inte varit hälften så kul att äta hamburgare. Ett särskilt tack vill jag också skicka till Krister som har hållit mig ovanför vattenytan när det har känts jobbigt med mat och vikt.

/Kram från en smal och smärt Sonja

God kväll! Nu börjar klockan närma sig tolv och det innebär att om jag ska komma upp någorlunda tidigt i morgon bör jag snart gå och lägga mig. Har nyss avslutat ett yogapass och känner mig helt lugn, så ska passa på att krypa ner innan jag piggnar till igen.

Vill dock berätta en sak innan jag lägger mig och det är att jag köpte en ny våg i dag… Och vet ni vad, den visade flera kilo mindre än vågen jag har hemma!! Helt otroligt! Jag vägde mig inte samma tid som vanligt, efter måltid och hade dessutom kläder på, men jag har ungefär gått ner det dubbla mot vad jag hela tiden trott. Snacka om att ha kämpat i uppförsbacke med den där himla skitvågen jag har haft hemma

Er vinst i detta är att jag höjer vår så-här-mycket-har-vi-gått-ner-i-vikt-statistik lite nu

/Sonja

Kul att jag skrev om det där med att gå upp tidigt i går kväll, för i morse ringde Johan. 08:19 rrrrrriiing! Han skulle bara kolla om jag slagit sak i saken med att börja gå upp tidigare, och ja minsann, han blev inte besviken… Jag hade faktiskt ställt klockan på 08:30 så jag kunde med gott samvete säga att jag inte hade planerat att sova till lunch Dessutom var det ju mycket trevligare att bli väckt av hans ljuva stämma än av den monotona väckarklockan så nu känner jag mig om möjligt ännu piggare

Ska käka frukost nu och sedan åka in till stan och uträtta några ärenden. Längtar redan till lunchburgaren

Retfingret till Johan

/Sonja

I går pratade jag och Johan om vad som skulle kunna vara orsaken till att mina kilon inte har rasat under de här veckorna. Den vanliga ”ursäkten” är ju att kroppen har byggt muskler, men frågan är, har jag verkligen byggt SÅ mycket muskler? Jag har tappat cirka 2,5 kilo i vikt och kanske är det så att jag gjort mig av med låt säga 5 kilo fett, men eftersom de ”nya” musklerna väger 2,5 kilo, så visar vågen bara 2,5 ner? Det där lär jag ju aldrig få veta, men spekulera kan man ju…

Johan hade dock en intressant synpunkt, och det var att det enda som skiljer mig från er andra deltagare (förutom att vi alla är fem skilda individer då ) är dygnsrytmen. Som ni vet studerar jag ju, och även om jag inte är ”ledig” precis hela veckorna, så har jag inte föreläsningar varje dag. De dagar jag är i skolan är det inte heller alltid som föreläsningarna är förlagda till förmiddagarna, så visst sover jag längre på morgnarna än ni andra som kommer upp redan vid sex eller sju… Kan det vara så att min förbränning helt enkelt sätter igång ”för sent” och att det påverkar viktnedgången negativt? Nu är jag visserligen uppe längre än er, tror jag, så man kan ju tycka att det borde jämna ut sig, men kanske gör det inte det. Jag, rent PSYKSIKT, är ju en kvälls- och nattmänniska, men det kanske inte min kropp är?

När jag och Johan hade vridit och vänt på alla möjliga olika förklaringar kom han till slut upp med en sista idé, nämligen att det helt enkelt är fel på min våg. Haha. Han berättade själv om en digitalvåg han har hemma som väger precis som den vill trots nya batterier (har redan bytt batterier i min), så kanske är fallet detsamma hos mig. Jag vet inte, känns lite desperat att gå och köpa en ny våg i tron om att den man har hemma inte visar sanningen, och så ställer man sig på den nya och den visar samma liksom…

Kolla mina ben. Visst ser de ganska muskulösa ut?! Frågan är bara om musklerna är orsaken till att jag inte har gått ner eller inte…

PS. Fråga inte varför jag har klackskor och nattlinne på bilden DS.

/Sonja

Jag har tränat pilates i perioder samt ett fåtal gånger provat olika former av yoga, och jag måste säga att det är en träningsform (särskilt pilates) som passar mig och som jag verkligen tycker om. Tyvärr är yoga- och pilatesklasser lite väl dyra för min studentplånbok, så om de inte ingår på kortet i ”det vanliga” träningsutbudet brukar jag avstå den träningen.

När jag bodde på internat i gymnasiet brukade vi dock köra egna pilatespass på våra rum, till en instruktionsvideo. Passen brukar ligga på cirka 30-45 minuter och är faktiskt väldigt bra, har man tur att hitta en video man tycker om kan man med glädje köra den minst en gång i veckan, ett bra tag utan att tröttna.

I dag plockade jag fram yogamattan och testade hatha yoga (gratislänk finns här om någon mer har lust att prova).

Det är viktigt att vara avslappnad när man yogar…

När jag skulle ta bilden ovan och sträcka ut benet, råkade jag sparka till min stora klocka som föll i golvet med ett brak. Självutlösaren lyckades självklart fånga mig på bild när jag skulle ställa i ordning

De obligatoriska ljusen när man yogar var förstås tända. Tyvärr blev det varmt som i en bastu i rummet så när jag var klar med passet var jag nästan lika svettig som efter en gympa.

Är inte i mitt vigaste skick just nu, men det är ändå helt okej, förmodligen tack vare regelbunden träning den här hösten. Tänkte dock börja köra antingen yoga eller pilates regelbundet nu, så framåt våren kommer jag vara så vig att jag kan vända mig ut och in

/Sonja med frid i själen

Jösses, jag har just läst igenom de andras inlägg och vad mer kan jag säga än att det verkar som att energin bara sprutar ur öronen på dem

Såg att Tina ”bara” minskat 0,2 kilo i vikt den här veckan men då kan jag glädja henne med att det är samma för mig… Samt att jag stod helt still förra veckan

Jag kan inte riktigt svara på vad som händer med min kropp (eller varför det inte händer något), för nu har jag två veckor bakom mig utan i princip någon skillnad på vågen över huvud taget. Centimetrarna har visserligen minskat, men vågen vill inte ge med sig. (Och då ska poängteras att jag ju varken fuskar med maten eller struntar i motionen!)

Vad gäller ”livet efter MinimizeYou” så ska jag erkänna att jag inte känner mig lika ”förändrad” och till hundra procent övertygad om en helt felfri framtid som alla andra verkar göra, men jag upplever ändå att veckorna med MinimizeYou har varit otroligt viktiga för mig, särskilt sett till den psykiska biten i arbetet med att gå ner i vikt. Jag tänkte på det Mats skrev i sitt senaste inlägg, om hårda fyspass och mycket träning – så kommer framtiden inte att se ut för mig, och så har den heller inte sett ut under det här projektet. Mitt mål när jag gick in i det här var inte att göra en så pass stor förändring under sex veckor att den skulle vara svår för mig att upprättahålla efter projektets slut, utan snarare att förbereda och vänja mig vid nya, goda vanor, som ska hålla långt framöver. Under veckan som varit har jag till exempel känt ett otroligt stort sug efter mat och trots att jag varit mätt på mina burgare, har jag velat ha mer. DEN biten är det jobbiga för mig – att veta och lära mig hur jag ska kontrollera sådana stunder. Därför har just det där med att lära mig att säga nej till mig själv varit viktigare, än att träna som en galning och gå ner många kilon på kort tid. (Och nu menar jag inte att jag skulle ha blivit ledsen om jag gjort det och jag tycker det är GRYMT imponerande att det gått så bra för er andra, men personligen var det inte mitt huvudsakliga mål att tappa mycket i vikt snabbt (är inne på Mickes spår där, det tar ju år att lägga på sig, så varför skulle det ta en månad eller två att bli av med allt liksom). Om sanningen ska fram hade jag aldrig ens funderat på min ”målvikt” innan jag fick uppmaningen att ange den inför det här projektet… På gott och ont antar jag!)

Det var det om det, och vad gäller dagens träning så kände jag mig lite hänging och hade ingen större lust att hoppa runt på gympagolvet, men det gjorde jag ändå, och jag kan säga att jag var väldigt glad över det när jag väl kom hem igen. Dels kände jag mig piggare efter träningen än innan, dels fick jag höra från en kvinna som alltid brukar gå på samma pass som jag, att jag har ”sett så himla smal ut på gympan på senare tid”. Det hela började med att hon frågade mig om jag jobbar på Max (hade Minimize-tröjan på mig) och jag svarade nej på det, och skulle berätta om MinimizeYou, varpå hon plötsligt avbröt mig och frågade och jag gått ner något sedan jag började. Då trodde jag att hon syftade på MinimizeYou och jag sa att vad kul, känner du till projektet? Men det visade sig att hon undrade om jag gått ner sedan jag börjat gympan i augusti, eftersom hon tyckte jag såg betydligt smalare ut nu än då

Nåväl, snart är det refrängdags för min del men innan jag avrundar ska jag presentera måtten efter femte veckan:

Vikt: 95,1 kg (97,7 kg) -2,6 kg
Lår: 68 cm (71 cm) -3 cm
Arm: 34 cm (35 cm) -1 cm
Midja: 82,5 cm (89 cm) -6,5 cm
Mage: 100 cm (113 cm vid vecka 2) -13 cm
Total minskning: 23,5 cm

Godnatt allihop!

/Sonja

Vilken dålig aktivitet det är här i bloggen! Jag pratade med min mamma förut i dag och hon tyckte det var tråkigt att vi allihopa (utom möjligtvis Mats) verkar ha ”tagit helg”…

Som jag skrev här om dagen så har jag haft det lite tufft den här veckan. Motivationen har inte varit på topp, jag har missat inplanerade träningspass, jobbat för mycket, haft ångest över maten, hamnat efter i mina studier och känt mig allmänt ”tjock” och ”pluffsig”. I dag när jag vaknade vid lunchtid (jobbade sent i går) så var det dock som att jag vaknade som en ny person, kände mig piggare och på bättre humör än någon dag tidigare i veckan. Tog också fram måttbandet och ”tjuvmätte” mig och det gjorde mig i direkt på sämre humör

När jag var på Max ute på Nova Lund och hämtade min sista runda mat i dag, så var personalen jättetrevliga och kände igen mig så fort jag kom in genom dörren. De frågade massor om hur det gått och sa att de hejar på mig i tävlingen. Jag tackade för all mat och för att de varit så snälla mot mig och ”orkat med mig” under de här veckorna, och när jag gick därifrån med mina frysta burgare och bröd och allt annat som behövs för veckan, så kände jag nästan lite separationsångest. Som jag sa tidigare, jag känner att jag behöver en ”pausvecka” där man får äta vanlig mat, men sedan skulle jag inte banga på att fortsätta köra Minimize-dieten!

I skrivande stund sitter jag på jobbet, och jag har lite ledig tid nu, så jag försöker plugga. Om en vecka har jag tenta som jag knappt börjat läsa till, i morgon har jag inlämning av PM och dessutom ligger jag efter litteraturen i båda mina delkurser… Min plan är därför att avskärma mig från omvärlden och helt fokusera på skolan nu de närmsta dagarna, det blir mindre internetsittande och mer koncentration helt enkelt. Om mindre än en månad börjar mitt ”jullov” och eftersom jag ska både till Polen och USA då, så vill jag med gott samvete kunna unna mig lite ledighet.

Ser dessutom fram emot att se smal ut på semesterbilderna

/Sonja